Hur tänkte man här?



Så här ser det ut är man ska öppna fönstret för att kunna torka rent det. Det är bara problem med dem!
För det första så är det rätt stora och tunga fönster. För det andra så sticker det rätt ut när man vrider på det och för det tredje så tar det stopp i mitten. De går inte att snurra runt och även om det skulle gå så måste man ju få tillbaka dem. Jag blir livrädd varje gång för jag tror inte de håller utan att de närsomhelst kan lossna och rasa ner.
Det här fönstret är okej för det är ovanför taket men på andra sidan lägenheten är det säkert en 20m ner. Om någon står där nere så kommer det sluta illa. Gör ordentliga fönster!! Speciellt de som är högt upp. Dumskallar säger jag bara.

Enligt Johan är jag som en pensionär. Jag vaknar lika tidigt som dem men det han inte har fattat är att det är han som gör att jag vaknar.
Innan jag berättar vad som hände imorse så ska ni veta att jag sover väldigt lätt.
Jag vaknade av snyftningar, trodde jag till en början, men när jag kollar upp det, så ser jag Johan ligga och skratta. I sömnen! Och det lät rätt högt dessutom. Jag frågar varför han skrattar och han mumlar fram att han drömde något roligt. Sen somnar han om...hur ska man somna om efter det?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0