Josefine kom till världen
Den 27:e runt halv fem på morgonen så var det dags för toabesök (inte konstigt då jag avslutade kvällen innan med ett stort glas vatten) men så fort jag reste mig upp ur sängen så känner jag hur det bara börjar forsa vatten ur mig.
Då de hade fullt upp så fick vi vänta en stund innan vi fick frukost. Att ost och skinkmackor kan vara så goda efter man fött barn är svårt att tro!
Vi valde tidig hemgång då vi kände att om allt är ok så fanns det ingen anledning för oss att stanna och ta upp plats. Det kändes konstigt att komma hem samma dag men samtidigt väldigt skönt.
En stolt storasyster till Josefine.
Jag springer in på toa samtidigt som jag skriker till Johan att jag tror vattnet gått!!
Johan hade haft match på fredagen, mot Leksand, och tagit egen bil ifall något skulle hända medan de var iväg. Han var därför hemma lite tidigare än resten av laget men vi kom ändå inte i säng förän halv två. Så inte konstigt att han blev helt chockad när jag helt plötsligt springer och skriker efter bara några timmars sömn.
Jag sätter mig i badkaret med pyjamas på och ber honom ringa till förlossningen. Ingenting mer än värkar hände med Bella så det här med att vattnet går var helt nytt för mig. Hon ber mig vänta tills värkarna satt i gång och ber mig i såna fall ringa in igen. Hon grattar och säger att jag idag kommer få mitt barn. "Yes" är det första som ploppar ur min mun. (Hon måste ju tyckt jag var knasig, hehe)
Vi ringer min mamma och väcker sedan Bella. Johan skjutsar henne på en gång då jag känner att värkarna smyger sig på. Medan han är iväg så passar jag på att fixa det sista hemma (klär på mig, städar undan lite i köket, fixar mat och vatten till Pixie- ja allt för att hålla mig sysselsatt och försöka fokusera på annat än värkarna)
Johan springer ut en snabbis med Pixie så hon klarar sig några timmar innan Johans mamma skulle passa henne.
Så 45 min efter att vattnet gått så ringer vi igen och meddelar att vi kommer in då det bara var 2 1/2 min mellan värkarna.
Väl framme så är vi inte ensamma. Man har ju läst att de har haft fullt upp på förlossningen så jag hoppades på att det inte skulle bli några problem. Allt gick bra och vi fick rum nr 8. Sedan gick allt rätt fort...
Jag var öppen 3 cm när vi kom in. En timme senare, efter att ha andats igenom alla värkar, så hade jag öppnats ytterligare 1 cm. Då tänkte jag att jag kommer bli galen om det ska öppnas 1 cm/h. Så fel jag fick...
Till slut tog jag lustgasen då värkarna var för intensiva för att bara andas igenom. Jag klarade mig i ca 30 min tills svanken började värka. Jag ville gärna ha akupunktur men då värkarna nästan började gå över till krystvärkar så tyckte de att sterila kvaddlar var bästa alternativet.
Jag hade ingen aning om vad det var då jag inte haft en tanke på annat än lustgas och akupunktur. Jag sa att jag tar vadsomhelst (när smärtan är på gränsen så vill man bara lindra det så snabbt som möjligt)
De la mig på sidan och förklarade att de skulle ge mig 4 sprutor. 2 åt gången...
Jag kan inte beskriva med ord hur förbannat ont sprutorna gjorde!! Det var den värsta smärta jag känt i hela mitt liv!! Jag skrek och grät samtidigt så att det till slut nästan lät som att jag skrattade. Att trycka ut ett barn gör inte lika ont- det säger rätt mycket.
Om jag minns rätt så hade jag 3 till 5 värkar efter det innan krystvärkarna verkligen satte igång! Lustgasen gjorde till slut att kag kräktes då det bara snurrade i huvudet. De gör en koll och konstaterar att det är dags att krysta. Jag har alltså öppnat mig 6 cm sista timmen. 4 tryck senare så var hon äntligen ute!
Då de hade fullt upp så fick vi vänta en stund innan vi fick frukost. Att ost och skinkmackor kan vara så goda efter man fött barn är svårt att tro!
Vi valde tidig hemgång då vi kände att om allt är ok så fanns det ingen anledning för oss att stanna och ta upp plats. Det kändes konstigt att komma hem samma dag men samtidigt väldigt skönt.
Med Bella så stannade vi i 3 dagar på BB.
Bella blev helt överlycklig över att det blev en lillasyster som fick följa med oss hem.
Kommentarer
Trackback
