Frustrationen

Att gå in på en klagomur som Twitter efter alla förluster är knappast det roligaste. 
Jag kan förstå folks frustration kring läget (hur tror ni då spelarna/ledarna mfl känner sig? Eller vi vid sidan om som måste stödja våra karlar OCH ha allas klagande runtom?) men att kritisera och gnälla kommer knappast att få laget på rätt spår. Allt de ber om är stöd men vissa tycker att killarna inte förtjänar det. Jag förstår tanken men hur mycket kommer det hjälpa? Är det läge för andra att kritisera/klaga och gnälla för att sedan ha en förhoppning om att det kommer vara till hjälp? Skulle knappast tro det...

Jag brukar jämföra det som med ett äktenskap. For better and for worse.. Det är en självklarhet att få diskutera/spekulera och ibland klaga men det känns som att det börjar gå lite för långt. Engagemanget är det inget fel på men håll det inom rimliga ramar!! 

Kom till ishallen och stötta killarna. De behöver er!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0